Medverkande biståndsorganisationer genom åren
Röda Korset
Röda Korset är världens största humanitära nätverk och finns i 191 länder.
Läkarmissionen
Biståndsorganisation som sedan 1958 har arbetat för att förändra framtiden för utsatta människor.
Unops
FN:s projektorganisation fokuserar på att identifiera nya innovativa lösningar från unga innovativa företag och uppfinnare.
IAS
IAS är den operativa delen av Läkarmissionen och jobbar med ”hjälp till självhjälp”.
Diakonia
En biståndsorganisation som bärs av kristna värderingar och arbetar tillsammans med lokala samarbetsorganisationer för varaktig förändring.
WaterAid
Internationellt oberoende organisation som vill förändra människors liv genom att förbättra tillgången till rent vatten, sanitet och hygien.
Hållbarhet i internationell kris och katastrof
Många befintliga lösningar och system för insatser i internationell kris och katastrof har hållbarhetsmässiga brister. De kanske genererar stora mängder förpackningsavfall som är svårt att ta hand om i en sådan situation eller är voluminösa och därmed ineffektiva ur transportsynpunkt. De kanske också är krävande att installera och underhålla eller är socio-kulturellt oacceptabla och därmed inte fungerar som det var tänkt. Inom humanitärt bistånd är hållbarhetsarbete ännu inte alltid någon självklarhet. Sverige och svenska företag har kommit långt på hållbarhetsområdet, framför allt när det gäller lösningar med hög miljöprestanda, och det är i denna nisch som Sustaid tar avstamp. Sustaids verksamhet syftar till att lyfta in hållbarhetsaspekter i ett tidigt stadium under utvecklingen av nya lösningar så att nya och hållbara innovationer kommer in i den humanitära sektorns utrustningskataloger och beredskapslager.
Branschområden som efterfrågas inom biståndet:
1. Vatten och sanitet samt andra infrastrukturlösningar som till exempel drönare (både mjuk och hårdvara)
2. Energilösningar (ofta off-grid)
3. Risk, räddning och säkerhet
4. Livsmedel, förpackning och avfall inklusive jordbrukslösningar
5. Sjukvårdsprodukter
Upphandling för humanitära insatser
Upphandling av material för humanitära insatser sker på flera olika nivåer. När en katastrof inträffar är det oftast bäst att införskaffa material så lokalt som möjligt, enligt FN:s manual för upphandling. Men det finns också behov av lager av krisberedskapsmaterial och specialiserad utrustning redo att skickas ut. Det är denna senare typ av utrustning som är fokus för Sustaid:s innovatörer.
Upphandlingsprocesserna för humanitära organisationer är omfattande, och även om systemen är transparenta kan det ändå vara svårt för små företag att förstå hur man bör gå till väga för att komma med i en upphandling. Ett sätt att arbeta mot FN-organisationerna eller de större NGO:erna kan vara via avtal med specialiserade upphandlare och logistiker så kallat Handelshus, till exempel med svenska BIAB international, eller via nätverkande, till exempel inom Business Sweden. Små och medelstora företag kan även samarbeta med FN-organisationer genom interna system designade för samarbete med mindre organisationer, till exempel projektet ’Possibilities’ som drivs av FN:s expertorgan inom upphandling, UNOPS, eller projektet SEED, som stödjer innovativa små-skaliga entreprenörer som integrerar sociala och miljömässiga förtecken i sin affärsmodell redan från start.
Röda Korsets internationella lager.
Röda Korset
Ett initiativ till arbete med miljöfrågor i den humanitära sektorn är the Humanitarian Environment Network, som inkluderar bland annat fältarbetare från Röda Korset och som har utarbetat rekommendationer för hållbar upphandling.
Internationella Federationen Röda Korset (IFRC) arbetar med projekt där stora kvantiteter vatten- och sanitetsutrustning används. IFRC inköp är centraliserade till en global organisatorisk enhet, och för att bli en leverantör till denna måste företag registrera sig i ett internt system. Registreringen omfattar bland annat tre frågor som ska säkerställa att företagen har identifierat sin mest betydande miljöpåverkan, att det finns en miljöpolicy för att begränsa denna och det finns resurser för miljöledningsarbete. Eftersom Röda Korset till stora delar finansieras via donationer med det specifika syftet att genomföra humanitära insatser är det problematiskt att upphandla en något dyrare men ur hållbarhetssynpunkt bättre produkt eftersom det inkräktar på resurserna för den humanitära insatsen.
Green Response är ett nytt arbetssätt för ökat ansvarstagande vid och minskad miljöbelastning från Röda Korsets och Röda Halvmånens hjälpinsatser.
FN-organ
Internationell upphandling för FN är formellt centraliserat till en plattform, UN global marketplace. Upphandling inom FN-systemet omfattar om större kvantiteter av material jämfört med NGO:erna.
För att säkerställa transparens, rättvisa- , integritet och internationell konkurrens upprätthålles ett rigoröst upphandlingssystem som uppdateras kontinuerligt. I FN:s upphandlingsprocess så är upphandlingsmanualen ett nyckeldokument.
Företag som gör affärer med FN måste acceptera och följa UN Supplier Code of Conduct.
FN-organen använder oftast två typer av upphandling: ’Invitation to bid’ och ’Request for proposal’. ’Invitation to bid’ är en upphandling av en mer specificerad produkt som inte ger utrymme för leverantören att leverera en annan lösning än den som efterfrågas. Vid en upphandling av typen ’Request for proposal’ ombeds leverantören föreslå lösningar på problem. De olika lösningarna ligger då till grund för bedömning av offerterna.
Miljömässiga aspekter är oftast invägda på något sätt i FN:s upphandlingar, men det kan skilja mycket i hur stor vikt miljöaspekter ges. Vid ’Invitation to bid’ är miljömässiga aspekter inkluderade i det som efterfrågas.
FN-organens olika roller
De mer centrala FN-organ eller -program som ingriper vid humanitära kriser är UNDP, UNICEF, WFP och WHO. Dessa organisationer upphandlar det mesta av utrustningen som används vid krisinsatser.
Office for the Coordination of Humanitarian Affairs (OCHA) har FN:s mandat att organisera de humanitära insatserna med hjälp av specialiserade kluster under ledning av något FN-organ. Exempelvis har UNICEF ansvar för WASH-klustret. Klustren syftar till att stärka insatser och partnerskapet vid hjälpinsatser genom att fördela och tydliggöra arbetsfördelningen mellan hjälporganisationer.
FN:s upphandlingsorgan UNOPs förser lokala myndigheter med expertråd vid upphandling av varor och tjänster och har tagit fram en egen upphandlingsmanual.
FN:s miljöorgan UNEP har mandat att arbeta med miljöfrågor, och har tillsammans med bland annat UNOPS tagit fram en guide till hållbar upphandling, vilket kan handla om både hållbarhetskriterier i upphandlingsprocessen och uppföljningsbara hållbarhetskrav i kontrakt och avtal. Guiden rekommenderar upphandling med ett livscykelperspektiv och uppmuntrar innovation.
Läkarmissionen
Läkarmissionen (LM) är en svensk biståndsorganisation som sedan 1958 har arbetat för att förändra framtiden för utsatta människor. 2017 gick runt 100 miljoner kronor till främst hjälpinsatser i fyra världsdelar med tyngdpunkt på Afrika. Största delen av pengarna är gåvor från privatpersoner i Sverige. Namnet till trots arbetar LM inte med mission och stödjer mycket mer än bara läkare.
Läkarmissionen är en fristående stiftelse vars formella namn är ”Läkarmissionen – stiftelse för filantropisk verksamhet” och vars fokus ligger på att hjälpa människor att hjälpa sig själva att förändra sina livsvillkor. Därför har LM ett nära samarbete med lokala partners inom tre huvudområden: social omsorg, utbildning och självförsörjning. LM arbetar också med humanitärt bistånd.
Läs mer på Läkarmissionen.se
Hållbarhet vid upphandling
Den internationella standarden för hållbar upphandling SS-ISO 20400:2017 definierar begreppet hållbar upphandling på följande sätt: Hållbar upphandling är upphandling som har mesta möjliga positiva miljömässiga, sociala och ekonomiska påverkan under hela livscykeln och som strävar efter att minimera negativa konsekvenser.
Definitionen överensstämmer väl med beskrivningen på FN:s upphandlingsplattform UN Global Market: Procurement is called sustainable when it integrates requirements, specifications and criteria that are compatible and in favour of the protection of the environment, of social progress and in support of economic development, namely by seeking resource efficiency, improving the quality of products and services and ultimately optimizing costs.
Hållbarhetsaspekter i upphandling kan uttryckas i olika typer av krav:
– Krav på att leverantören ska bedriva ett systematiskt hållbarhetsarbete. För miljöaspekter ska leverantören kunna uppvisa certifierat miljöledningssystem enligt ISO 14001, godkänd EMAS-redovisning eller motsvarande.
– Krav på föremålet för upphandling. Leverantören ska kunna uppvisa exempelvis mätvärdesprotokoll för emissioner vid användning eller miljöpåverkan och resursanvändning i tillverkningsskedet.
Precis som för tekniska prestanda och funktionskrav måste leverantörer som lämnar anbud även visa verifikat för att hållbarhetsrelaterade krav kommer att uppfyllas under avtalet, dels vid tilldelningen av ett kontrakt, dels vid uppföljningen under avtalsperioden. Det finns olika typer av verifikat, med olika tyngd och trovärdighet.
Hållbarhetskriterier är lämpliga som verktyg för upphandling och införande av nya lösningar i större skala, skriver Upphandlingsmyndigheten i en rapport. Däremot är de olämpliga vid upphandling av lösningar som inte finns på marknaden – här bör istället beskrivningar av tydliga mål och väl avvägda begränsningar användas.
